PDA

View Full Version : DR. CAESAR I. AGNIR--PINAGLUPOSNA TI NCC LAOAG


ErnAnd859
06-21-2006, 04:17 AM
Dinamag ti presidente ti maysa a nalatak a pagadalan iti Manila ken doctoral student iti University of the Philippines ken ni Dr. Caesar I. Agnir, agdama a presidente ti Northern Christian Christian College iti Laoag City, no ania ti ammona a gapu no apay nainominar isuna a kas outstanding Filipino school administrator idi Enero itay napan a tawen.

"Agsipud ta diak ammo no asino ti nanginominar kaniak," insungbat ni Dr. Agnir, "mabalin a nagduduma dagiti rason. Ngem ti pammattapattak, daytoy a nominasion ket maigapu iti panamaglupostayo iti Northern Christian College manipud iti nalukay ti pannakamanehirna ken agkasapulan unay iti pinansia a pagadalan agingga iti nalagda ken natibker a kasasaadna ita."

Ni Dr. Agnir ti maikapito a presidente ti NCC. Ngem dua kadagiti immun-una nga innem ti nagtugaw iti sag-innem a bulan a kas acting presidents. Binutosan ti Board of Trustees ti NCC ni Dr. Agnir a presidente idi Agosto 12, 1995 ket nagtugaw iti nasao a puesto idi Septiembre 27, 1995. Tinawidna ti agarup innem a riwriw a pisos (Php6 milyon) nga accumulated loss a naur-urnong bayat ti panagtakem dagiti innem a presidente a sinarunona. Sabali laeng ti sangariwriw a pisos nga utang iti banko ken agarup Php7 milyon a depreciation account deficit. Kayatna a sawen a kasapulan ti NCC ti agarup Php7 milyon a pangtarimaan kadagiti agrakrakayan a pasdek ken ramramitna, ngem awanan iti kasta a kantidad!

Kaaduan kadagiti pasdek a sinangpetan ni Dr. Agnir ti agkasapulan iti pannakatarimaan ken pannakapalagda. Kinaagpaysona, awan pay isuna iti NCC idi kinondenar ti Commission on Higher Education ti maysa a pasdek gapu ta pakairuboan ti biag ken karadkad. Agwagwag ti pasdek no aduda nga umuli iti agdan ket kasapulan unay ti pannakapalagda ti pundasion.

Nadlaw a dagus ti baro a presidente ti gapu ti pagkapuyan ti NCC: adut' pagkurangan dagiti administrador; nalukay dagiti operating procedures ken nakurang dagiti sistema ken control mechanisms para iti naannayas a panagtaray ti proseso. Ti adatna, uray dagiti adda a sistema ken mekanismo ket di siiiget a naipatungpal wenno nasurot.

Tinutokan a dagus ni Dr. Agnir dagiti nakitana a pagkapuyan ken pagkurangan babaen ti panangipasdekna kadagiti systems and control mechanisms iti isuamin ga operating areas iti NCC. Paggaammo amin nga eksperiensado nga ehekutibo ken manedier a dakkel ti maaramidan dagiti sistema ken control mechanisms para iti panagballigi iti aniaman a negosio.

Dakkel ti naaramidan ti panagtrabahona a kas corporate executive ken manedier iti uneg ti 32 tawen. Duapulo ket walo kadagiti a tawen ti impaayna iti Ayala Group of Companies, bigbigbigen dagiti eksperto a maysa kadagiti best professionally-managed industrial conglomertates iti Asya. Innem kadagitoy a tawtawen ti imbukbokna a kas manedier ken consultant dagiti dadakkel a kompania nga apiliado iti Ayala Group of Companies iti Malaysia ken Singapore. Ti nabati nga uppat a tawen ket imppaayna iti sabali a dakkel a kompania iti Makati.

Impakat a dagus ni Dr. Agnir ti nasursuro ken kapadasanna a kas corporate executive ken manedier apaman a nagtugaw a presidente ti NCC. Iti uneg ti uppat a bulan laeng, nabayadan ti NCC ti sangariwriw a pisos nga utangna iti banko. Sumurok-kumurang a tallo a tawen kalpasanna, narisut ti agarup innem a riwriw a pisos nga accumulated loss ken agarup Php7 milyon a depreciation account deficit ti pagadalan. Iti ababa a pannarita, kalpasan ti tallo a tawen ken tallo a bulan, nagbaliktaden ti situasion ket nangrugin a kumita ti NCC!

Gapu iti makaparegta a resulta ti operasion, rinugian ti administrasion ni Dr. Agnir idi 1997 ti pannakatarimaan dagiti agrakrakayan a pasdek ti NCC, ti pannakabangon dagiti baro a patakder, pakairamanan ti mini-hotel, kantina, fully air-conditioned media room, napalawa nga auditorium nga addaan dua a baro a palapag, 12 kuarto a poagklasean, sabali pay a palapag iti Main Building ken lima palapag a Science and Technology Building. Napabaro pay dagiti office and laboratory equipment ket immadu dagiti personal computer para panangisuro ken para kadagiti nadumaduma nga opisina. Kangrunaann, naikonektar iti Internet ti Central Library ken ti Administration Building, kasta pay ti 20 PC para kadagiti naruay nga estudiante.

Iti agdama, nupay nasurok a Php72 milyon ti nabusbosen para ti capital expenditures (baro a pasdek wenno napalagda, alikamen, ramramit, lugan ken dadduma pay) adda pay laeng nabati a Php45 milyon cash surplus a nakadeposito iti banko ken naibaut iti money market.

Nagluposen a talaga ti Northern Christian College! Naruay nga alumni ken sangsangaili, lokal ken gangannaet, a damona ti bumisita iti NCC manipud idi 1995 ti makmaklaat gapu iti namatanganda a panaglupos ti NCC. Awanen dagiti agrakrakaya a pasdek! Maipagtangsiten a pagadalan ti NCC! Ket masansan a damagen dagiti tattao ken ni Dr. Agnir ti sekreto daytoy a panagballigi.

"Magupgop iti lima a banag ti sekreto ti panagballigitayo," kuna ni Dr. Agnir. "Umuna, babaen kadagiti adu a karkararag. Maikadua, working familiarity with management concepts and practices, pakairaman kangrunaanna ti financial management. Maikatlo, di mabubos a sentido komon ken kinamanagpaliiw. Maikapat, asccountability and transparency. Ken maikalima, di agmawmaw nga integridad."

Dakkel ti pammati ni Dr. Agnir a nupay no kasano ti kinalaing, kinasirib ken kinasariwawek ti panagpampanunot ti maysa a tao, awan ti maaramidanna no di kalikaguman ti Dios. Isu a kasapulan ti panagkarkararag nga agnanayon ti tao iti Namarsua. Patienna pay a dakkel ti naaramidan ti kapadasanna iti financial management tapno dumur-as ti pagkabanan ti NCC.

Ammona pay nga adu dagiti manglokloko iti edukasion, nangnangruna iti human resource training anbd development. Kanya-kanyang raket dagiti aginlalaing! Ulit-ulitenda dagiti topiko kadagiti seminar a baliw-baliwanda laeng ti naganna. Adu a mangisursuro ti maallilawnga agatenda kadagiti maulit-ulit a seminar a masansan a ma-recycle. Ket lugi dagiti administrador dagiti pagadalan a mangibaon kadagitoy a mannursuro.

Sangkadagullit met ni Dr. Agnir kadagiti adda iti babaenna ti accountability ken transparency. Adda pagrebbengan ti tunggal maysa ket rumbeng a takderan wenno sungbatanna ti bunga ti aramidna. Di agpabasol iti sabali no adda kamalina. Nasekn met a nalawag ti aniaman a transaksion. Awan aniaman a hidden agenda. Igunam-gunamna ti panangiruar dagiti empleado iti aniaman a parikutda wenno kayatda a mapasamak para iti pagsayaatan ti pagadalan tapno matratar a dagus. Dina bigbigen dagiti maipalpalikud a sarsarita.

No maipanggep met iti integridad, kunaen ni Dr. Agnir nga awan serserbi ti kinalaing ti maysa a pangulo ti eskuela--teknikal, pinansial wenno aniaman nga aspeto--no isuna ket di napudno, managulbod ken managjkunniber. Sigurado a malugi ti institusion nga idauluanna.

Kunaenna a makaaring ti kinaulbod nangnangruna no mangrugi iti ngato. Agpababa dayta a pannakaaring inggana nga agbalin nga epidemia. Kaaduanna a tuladen dagiti adda iti baba ti apoda. No di-napudno ti pangulo, awan gawayna a mangpasardeng iti panangtulad dagiti tattaona kadagiti madi nga ar-aramidenna. Mapukawna, saan laeng a ti panagraem dagiti tattaona no di pay ket dagiti guyndaway para iti pagsayaatan ti idadauluanna nga institusion. Sa laeng mapasardeng ti madi nga aramid no mapasubli ti integridad, transparency ken accountability.

Ti kangrunaan a pakasdaawan dagiti sumarsarungkar iti NCC ket ti kinapudno nga awan ultimo a sentimo a naggapu iti ruar wenno gangannaet, donasion man wenno utang, manipud iti nasurok Php72 milyon a nabusbos para iti pannakapabaro ken pannakabangon dagiti pasdek, alikamen ken ramramit iti NCC iti uneg ti 10 tawen. Ultimo sentimo dagitoy a capital expenditures ket naggapu iti pagkabanan ti NCC ken dagiti imbautna iti money market.

Bigbigen ni Dr. Agnir a kasapulan ti pisikal a panagbalbaliw tapno dumur-as ti aniaman a gannuat. Nupay kasta, ad-adda nga impangpangrunana ti positibo a pannakabalbaliw ti kultuira ken kagagalad.

Idi sumrek iti NCC idi Septiembre 1995, uppat a banag ti dagus a nadlawna: 1)kanayon a pannakagabay dagiti empleado a sumrek iti trabaho gapu iti dida panangi-gin-0gina iti oras; 2) panangyaleng-aleng iti trabaho, a kasla awan ti ganganaten a ringpasen; 3) kinawedwed nga agsakripisio; ken 4) kaawan ti panangikumit ti kinapudno iti trabaho.

Kasano a binalbaliwanna daytoy a kultura ken kagagalad? Naunday a pannakitaripnong kadagiti deans ken department heads, ken uray kadagiti mangisursuro ken mangopisina ti ingannuatna tapno magun-odan ti kayatna a panagbalbaliw. Impakitana babaen iti sao ken aramid ti kayatna a tuladen dagiti adda iti babaenna. Ket saan a napaay. Ita, amin a taripnong, programa, miting ken dadduma pay ket marugian ken agngudo kas nayeskediul. Saanen nga aleng-aleng ti panagtrabahop dagiti empleado. Didan ipabigat ti trabaho a kayada a ringpasen iti dayta nga aldaw. Ammoda metten ti agsakripisio; to walk the extra mile, kuna dagiti Ingles. Kangrunaanna, addan komitmentda iti trabahoda.

Rumbeng laeng a kastoy ti aramiden dagiti empleado. Ta saan a binaybay-an ni Dr. Agnir ti kasasaadda. Namin-anon a gundaway nga impangatona ti sueldoda. Adda pay panawen nga uray awan salary increase kadagiti sabali nga opisina ken ahensia ket imbilinna ti pannakanayon ti sueldo dagiti empleado iti NCC. Saanen a maudi ti sueldo dagiti adda iti NCC kumpara kadagiti kabalubalna nga eskuela. Ti nasken, saanen a magabay ti panangawat dagiti empleado iti bunga ti nagbannoganda. Agtultuloy met ti educational development dagiti mangisursuro iti NCC babaen kadagiti seminar, schoarships ken training.

Selebraran ti NCC ti maika-60 a tawenna iti Huylio 24-29, 2006. Mabigbigbig ti NCC a kangrunaan a Christian school ti deppaarna ti Amianan. Tangtangadeniti tay-ak ti edukasion dagiti patanor ti NCC Graduate School. Kas pagarigan ni Dr. Ligaya Soledad Tan-Miguel a nangiringpas iti Doctor of Education iti NCC idi 2004. Isu ti agdama nga Assistant Regional Director ti Department of Educaiton iti Umuna a Rehion.

Ti NCC ti umuna a pagadalan iti ruar ti Metro Mania nga addaan iti Medical Transcription Program. Bunga daytoy ti napintek ken nainsiriban a panangidaulo ni Dr. Caesar I. Agnir.

Siasino ni Dr. Agnir?

(NOTE: Maituloyto daytoy a salaysay a nakaiskediul a maipablaak iti BANNAWAG MAGASIN inton Hulio 31, 2006, ken rummuar iti Laoag City iti Hulio 26, 2006. - Ernesto B. Andres)

Jonjon
08-12-2006, 06:32 AM
Yes Sir: thanks to Dr. Agnir what he did to that school but remember those
people who make sacrifices and devoted their life and time for that school we should not neglect them like Dr. Juan F. Santos, Mrs. Urbana M. Santos
and Dr. Silvestre Morales. As my grandparents I'm still grateful what they have done to that institution. Remember also the roots not only the money.

daguerrson
08-12-2006, 03:25 PM
Yes Sir: thanks to Dr. Agnir what he did to that school but remember those
people who make sacrifices and devoted their life and time for that school we should not neglect them like Dr. Juan F. Santos, Mrs. Urbana M. Santos
and Dr. Silvestre Morales. As my grandparents I'm still grateful what they have done to that institution. Remember also the roots not only the money.



I agree with you, Jonjon

Jonjon
08-15-2006, 03:47 AM
Thanks daguerson, In addition to my early comments I still remember
grandma Urbana M. Santos when she become old and retired and before
she passed away she did live with us in the US and I used to drive her around and sometimes when mom goes to work I used to serve her food
and used to tell me stories about that school from the beginning that school was founded and I can see in her eyes how proud she is what she
did in that school and the other two person I have mentioned, she did
mentioned that to me that founding that school and running the school
for so many years, is their greatest accomplishment in their life, and I would say while she was telling the stories tears falling in her eyes may be
joy or something I can not tell. And one thing I am proud of her she did
told me there's a lot of bright students out there from different provinces that can't afford to pay tuition fees and NCC help them a lot to achieve their goals. One thing more NCC was founded not a profit organization but
it falls under Charitable institution funded by the church itself.

According to the statements above I can see that corruption is being mentioned. I can tell that that is not true they never become rich nor acquired properties while they are running that school, and I know there
are people out there who are still alive that will attest or tell the truth.

I hope NCC should not forget their dedication.

daguerrson
08-15-2006, 06:08 AM
Oh, so nana Banang was your grandma, Jonjon? Are you a son of Joel, or Orlando?

Jonjon
08-15-2006, 06:47 AM
Thanks daguerson, so you know them well, Orlando M. Santos did passed
away and Joel M. Santos told us before he got intention to go back to NCC
but I think it's too late to go back. NCC is really not like before.

No comment for the identity you can PM me, I think you are either from Batac or Badoc that's our roots came from.

Thanks for the concern......... :oops:

daguerrson
08-15-2006, 07:11 AM
Thanks daguerson, so you know them well, Orlando M. Santos did passed
away and Joel M. Santos told us before he got intention to go back to NCC
but I think it's too late to go back. NCC is really not like before.

No comment for the identity you can PM me, I think you are either from Batac or Badoc that's our roots came from.

Thanks for the concern......... :oops:


I respect your privacy, Jonjon. No more questions here in the open about your identity.

Dr. and Mrs. Santos were good friends of my late father, a lay preacher himself. Joel and myself are good friends too way back at NCC where I studied first year high school, and he was my classmate in one subject at Philippine Christian University. Please give my regards to him.

Myrna
01-08-2007, 04:19 PM
ading jonjon...I am so sorry to learn about Mrs. Santos passing...she was a great teacher...so was Dr. Santos....

ErnAnd859
09-30-2008, 09:09 AM
Yes Sir: thanks to Dr. Agnir what he did to that school but remember those
people who make sacrifices and devoted their life and time for that school we should not neglect them like Dr. Juan F. Santos, Mrs. Urbana M. Santos
and Dr. Silvestre Morales. As my grandparents I'm still grateful what they have done to that institution. Remember also the roots not only the money.


Jonjon, I did that article on Dr. Caesar I. Agnir which was published in the Bannawag Magazine in time for the Grand Alumni Homecoming in July 2006.

I did include the triumvirate of the Rev. Dr. Silvestre Morales, Dr. Juan F. Santos and Mrs. Urbana Morales-Santos in my article about NCC. What I was not aware of was that the portion about the founding fathers of Northern Christian College was deleted when it was sent to the Bannawag magazine.

I only discovered this when the magazine came out. I was no longer connected with NCC then because I had transferred to a government agency. In fact, I didn't attend the Grand Alumni homecoming. Much as I had wanted to confront the NCC head then, I failed to do so because of very pressing commitments.

Jonjon, I was a full scholar of the JUAN F. SANTOS FOUNDATION during my four-year study at NCC. As Communty Collegian editor-in-chief for 2 school years, I also got another scholarship grant. And for being the top academic scholar from first-to-fourth year, I also enjoyed a third scholarship grant. While studying, I got monetarial benefits from the other two scholarships I was granted then.

I lived with Nana Banang and her grandson Samuel "Sammy" Morales during my four years of stay at NCC. I have fond memories of the Grand Old Lady of NCC.

Wish she were still here with us today.

ErnAnd859